Installera bergvärme (och jämför med andra värmekällor)

Bergvärme är en mycket praktisk och miljövänlig värmekälla. Det är visserligen dyr att installera en bergvärmepump, men den är underhållsfri. Vanligen sänker bergvärme dina värmekostnader med cirka 80 procent, men vilka andra fördelar finns det? Och nackdelar? Vi har listat ett par stycken på den här sidan.

Ett av de mest klimatsmarta uppvärmningssystemen är bergvärme. Till skillnad från många andra värmekällor kan du spara in på kostnaderna direkt och fasa ut mycket av det som elen normalt hade tagit upp. Bergvärme kan generera ända upp till 80 procent av dina energibesparingar och använder du i dagsläget olja eller el till ditt uppvärmningssystem, så är bergvärme ett smart val. Det är visserligen dyrt att installera bergvärme, men hela anläggningen återbetalas inom cirka 8 år (20 000 kronor/år) vilket gör det till en relativt lukrativ affär.

Bergvärme – en hög kostnad som lönar sig

Det är inte en självklarhet att lägga ut mer än 150 000 kronor för vilken villaägare som helst, men det är på ett ungefär vad den totala kostnaden av bergvärme går på. Man brukar räkna med ett belopp på mellan 110 000 –160 000 kronor för både borrning, själva värmepumpen och installationer. Värmepumpen utgör ungefär 55 procent av slutpriset, installationen 10 procent och resterande 35 procent står borrningen för.

Ju större installation det handlar om och ju djupare du borrar, desto mer påverkas slutpriset. Installationen ger rätt till ROT-avdrag på 30 procent, vilket bör utnyttjas vid så höga summor.

Välj rätt bergvärmepump

Eftersom den största kostnaden utgörs av bergvärmepumpen, så gäller det att välja rätt modell. Idag finns det en mängd olika värmepumpar att välja bland. Priset styrs främst av varumärke, effekt och storlek. En bergvärmepump brukar kosta mellan 60 000 – 80 000 kronor och det finns tre faktorer som du måste ha i åtanke när du väljer den:

Värmefaktor SCOP, som står för Seasonal Coefficient of Performance
Effekten
Förlust i varmvattenberedning

Det kan vara svårt för en lekman att förhålla sig till vilka värmepumpar som lämpar sig bäst för det egna huset. Därför ska du alltid rådgöra med installatören inför valet av värmepump.

Så får du rätt pris för din bergvärmeinstallation

Eftersom det är en relativt dyr åtgärd att dra in bergvärme, så gör du tämligen rätt i att samla in olika offerter från flera företag innan du bestämmer dig. Försök att utnyttja leverantörernas konkurrens och hitta på så vis ditt skräddarsydda installationspaket. Samla in minst 3 – 4 offerter och be alltid om referenser.

Jämför bergvärme med andra värmekällor

Vi har gjort några jämförelser mellan bergvärme och andra värmekällor här nedan.

Bergvärme vs jord/markvärme

Vad är egentligen skillnaden mellan bergvärme och markvärme?Grundprincipen är att bergvärme tar energi från värmen i berget på ett vertikalt sätt, medan markvärmen tar energi från marken och får den på ett horisontalt vis. Vad gäller prisskillnader är dessa enormt små – det handlar i princip om samma summa för båda uppvärmningssystemen och de är i stort sett likvärdiga. Det kan skilja 10 000 – 20 000 kronor mellan de båda alternativen, men i övrigt är det nästan samma kostnad. Pumpen är också densamma och båda värmekällorna kräver ett vattenburet system i huset. Det som skiljer de båda åt är däremot var i landet du bor, eller rättare sagt hur naturen ser ut. Därför är jordvärme till exempel mer användbart i Skåne och bergvärme vanligare där det är mer bergig natur. Tumregeln vid bergvärme är att det fordras minst 23 meter hål/kilowatt för att du ska kunna tillgodogöra dig värmen från berget. Men frågan är då om din tomt eller omnejd kan bjuda på de förutsättningarna?

Bergvärme, el eller fjärrvärme?

En bergvärmepump är en av de vanligaste uppvärmningslösningarna i Sverige för villaägare, men även fjärrvärme har vuxit i popularitet.

Fjärrvärme är en ganska bekväm och billig värmekälla och har en lägre installationskostnad än bergvärme. Så vore inte fjärrvärme det självklara alternativet? Nej, för driftskostnaden för bergvärme är billigare. Låt oss ta ett uträkningsexempel:

Vi säger att årsförbrukningen för ett mindre hus är 20 000 kWh. Vi tar ett genomsnittspris på 888 kronor/MWh, eftersom priset för fjärrvärme kan ligga mellan 475 och 1265 kronor/MWh. Den fasta årsavgiften för fjärrvärme är mellan 4000–6000 kronor och för att göra det lätt så väljer vi det lägre alternativet; 4000 kronor. Elpriset ligger på cirka 1,20 kr/kWh och då ingår också skatter och elnät. Bergvärmen med ett SCOP på 3 är beroende av elpriset som vi nämnde tidigare. Låt oss då göra en uträkning för respektive värmekälla:

Elkostnad per år: 20 000 kWh x 1,20 kr = 24 000 kronor
Fjärrvärmekostnad per år: 20 000 kWh x 0,888 kr + 4000 i fast årsavgift = 21 760 kronor
Bergvärmekostnad med SCOP 3 per år: 20 000 kWh x 1,20 kr/3 = 8 000 kronor

Det är inte heller säkert att ditt hus kan omfattas av fjärrvärme. Den centrala anläggningen som måste finnas för att utvinna energi åt området i fråga måste existera där du bor för att det ska vara möjligt. Båda uppvärmningssystemen är driftsäkra och innebär låga energikostnader, samtidigt som de används i hela landet från norr till söder. Deras kostnader beror dock på andra kostnader:

Bergvärmen är styrd av elavgifter
Fjärrvärmen är styrd av fjärrvärmeavgifter

Bästa värmekällan för mitt hus – en jämförelse

Om den direktverkande elen är den dyraste värmekällan för att värma mindre hus, så är värmepumpar och därmed också bergvärmen de billigaste metoderna – trots högre totalkostnader i början. Det är dock felaktigt att säga att alla hus bör installera en värmepump eller bergvärme, eftersom mycket har att göra med hur och var du bor.

Det måste också poängteras att hus från olika tidsperioder kan kräva höga installationskostnader av dessa värmekällor, där investeringen betalar sig olika. Har du ett hus från 70-talet med direktverkande el som värmekälla, kan du med fördel byta till luftvärmepump istället. Dock lönar detta sig bäst om ditt hus har en öppen planlösning. Luftvärmepumpar kostar heller inte så mycket – oftast inte mer än 30 000 kronor och då slipper du installera ett vattenburet system som till exempel bergvärme eller luft/vatten värmepump kräver

Har du inte en öppen planlösning är ett vattenburet system en god investering och då kan du också satsa på bergvärme eller markvärme. Det kostar visserligen cirka 80 000 kronor att installera vattenburna system i en medelstor villa med 12 radiatorer, men på sikt lönar det sig alltså.

Luft/vatten värmepump – ett alternativ till bergvärme

Om du tycker att bergvärme verkar en aning påkostat kan du välja en luft/vatten-värmepump istället. Detta kräver också ett vattenburet system och det sänker inte energikostnaderna lika mycket som bergvärme, men det är ändå ett fördelaktigt alternativ. En luft/vatten-värmepump utvinner energi från uteluften och transporterar den till vattnet i ledningarna och på så vis kan du sänka dina värmekostnader med 60 – 70 procent. Bergvärme sänker dessa ytterligare med 10 – 20 procent, men med en luft/vatten-värmepump så slipper du borrning.

Det finns i dagsläget mångsidiga och effektiva luft/vatten-värmepumpar som också kan fungera som supplement till befintlig värmekälla.

Så installeras bergvärme

Det första du måste tänka på när du anlitar en bergvärmeinstallatör, är att företaget har gott rykte och erfarenhet. Om installationen misslyckas eller blir dåligt utförd påverkas miljön väldigt negativt.

Du måste givetvis också ansöka om tillstånd hos din kommun innan du ger dig i kast med att borra i berget. Här är det samtidigt värt att poängtera att du måste betala en avgift för att ansöka, vilket också måste inkluderas i slutkostnaden. Anledningen till att du måste ansöka, är att det måste finnas ett visst avstånd mellan energibrunnar i området och det kan också finnas annat i marken som man måste ta hänsyn till. All denna fakta sitter kommunen på, så hör dig för först.

Nästa steg är att börja borra i berggrunden och här kan också bergarten spela roll. När djupet är borrat kommer slangar att ledas in i huset och då måste du se till att du har ett anpassat vattenburet system där. Beroende på vilket uppvärmningssystem du haft tidigare, kan du behöva installera nya element – särskilt om du har använt oljepanna eller vedpanna där vattnet är varmare än bergvärmen. Det bästa vore om du redan hade ett vattenburet system, eftersom det annars innebär höga installationskostnader. Sista steget är att installera en värmepump som lämpar sig för borrdjupet och bergvärmen.

Klimatet avgör borrdjupet för bergvärme

Bergvärme kan installeras oberoende av var du bor i Sverige, men eftersom det är kallare i norr så måste det borras ett djupare hål i berget för att på så sätt täcka värmebehovet. Det är grundvattnets temperatur som är avgörande när borrning sker. Detta kan påverka kostnaden till viss del.

…Och borrdjupet avgör antalet foderrör och kostnader

I och med jorddjupet så krävs det längre eller kortare foderrör som ska placeras. Foderrören måste fungera som isolering mellan markytan och det totala djupet på borrhålet. Rören hjälper också till att förhindra förstörelse av grundvattnet som spelar en avgörande roll i uppvärmningen, samtidigt som de agerar stöttepelare och motverkar uppkomsten av jordras. Ju djupare hål desto fler foderrör. En genomsnittlig kostnad på borrning och foderrör kan du se nedan.

Borrning kostar cirka 300 kronor/metern
Foderrör kostar cirka 500–900 kronor/meter

Har du ett borrdjup på 100 meter så kommer du få en genomsnittlig kostnad på 30 000 kronor, men måste det borras djupare, säg 250 meter, så kan du förvänta dig en kostnad på över 65 000 kronor.

Fördelar och nackdelar med bergvärme – en sammanfattning

Som du kan utläsa av den här artikeln, så finns det många fördelar med bergvärme.

Nackdelarna är att denna lösning är dyr och kräver tillstånd samt en stor mängd arbete med borrning och läggning av foderrör – medan de huvudsakliga fördelarna är att de sänker dina värmekostnader markant och att investeringen betalar sig på cirka 8 år.

Innebär höga kostnader

Det är en stor investering att satsa på bergvärme eftersom totalkostnaden kan springa upp till över 160 000 kronor. Arbetskostnaden är den minsta av dem alla, men borrning och värmepumpens installation kan skjuta i höjden.

Ett ekonomiskt val

Det är alltså ingen överdrift att säga att bergvärme på ganska kort sikt är en ekonomisk värmekälla som gynnar villaägaren. Pengar börjar sparas redan från första stund.

Miljövänligt

Bergvärme är också en miljövänlig värmekälla, vilket de flesta villaägare idag anser vara av stor vikt. Den enda påverkan bergvärmen har på miljön är när elen förbrukas i samma veva som värmepumpen hämtar energin från hålet i berget.

En flexibel värmekälla

Om du bestämmer dig för att installera bergvärme så behöver du inte säga adjöss till vissa andra värmekällor. Bergvärme kan kompletteras med till exempel solceller för minsta möjliga kostnad och ett miljötänk till nästan 100%. Bergvärme är förnybart, eftersom den tar tillvara på solenergin som finns i berggrunden.

Underhållsfritt

Är du av den bekväma typen, så är bergvärme ett perfekt alternativ eftersom det sköter sig självt och kräver ingen manuell hantering som exempelvis en ved- eller pelletspanna. Det har också lång livslängd och du slipper restaurera och byta ut det med jämna mellanrum. Det finns alltså många skäl till att välja just bergvärme till ditt hus!